Per-Håkan & Laila Häll, Katringården

Katringården är Per-Håkans familjehem, gården som ligger i Ekshärad har numera sin tredje brukare. Per-Håkan med sina två systrar Ann-Christine och Britt-Louise är uppvuxen i ett generationsboende, tillsammans med mor och far, morfar och mormor. Gården ligger precis intill Klarälven i hjärtat av Värmland och är som många gårdar i området en mindre gård som minner om en svunnen tid där det gick att leva på några kor, grisar och höns.

Fakta: Katringården

Uppfödare: Per-Håkan & Laila Häll.

Adress: Byn Katringården, 683 62 Ekshärad.

Brukat gården sedan: 

Levererat till Gröna gårdar sedan: 2014.

Djur: Nöt.

Antal: ca 50 st.

Raser: SRB och SLB.

Brukar: 75 ha.

Hur kommer det sig det blev stutar och kvigor?
När jag tog över gården så odlade pappa potatis, som så många andra bönder i området. Jag hade gått på lantbruksskola och ville ha djur. Det började med några tjurar, men vi hade även strutsproduktion ett tag. Det gick bra, men när slakten flyttade från Värmland lade jag ned, då jag inte ville köra djuren till Småland för slakt. Sedan har jag alltid varit mer intresserad av att producera kvalitet och inte kvantitet. Där passar mig nötköttsproduktionen bra med de marker och förutsättningar jag har.

Hur ser du på framtiden?
Jag brottas som så många andra med vem som kan tänka sig ta över gården och vilja fortsätta med den typ av småskaliga produktion jag bedriver. Det är ju inget heltidsjobb man kan försörja sig på, men det gör mycket för bygden och landskapet. Till exempel har vi tillsammans med Torsby kommun påbörjat en slyröjning av Klarälvens stränder, som vi efter röjning kan låta djuren beta och hålla öppna. Projektet syftade till att öppna upp Klarälvens stränder och göra dem tillgängliga och mer attraktiva för t.ex. all turism efter Klarälvens farled samtidigt som djurproduktionen får bättre förutsättningar att överleva även i norra Värmland. Biomassan gick till kommunens biogasanläggningar och projektet blev också en del av deras integrationsprojekt.

Vad är det bästa med att vara uppfödare?
Att kunna se att man föder upp djur på ett långsamt och trivsamt sätt där djuren mår bra. När djuren mår bra mår bonden bra. Har jag lyckats väl med djuren, de två säsonger de är hos oss, då har Vi lyckats.