Gräsbetat nöt- och lammkött

Det finns många fördelar med gräsbetskött. Våra djur lever under ursprungslika förhållanden, de betar fritt och äter det de är gjorda för: gräs, klöver, maskrosor och andra örter som finns i beteshagen. På vintern fodras de uteslutande med ensilage, som är mjölksyrat gräs. Detta gör att de växer upp långsamt och köttet hinner utveckla en rik och fyllig smak, samtidigt som det blir välmarmorerat och därför naturligt mört. Dessutom finns det ett antal andra fördelar, som du kan läsa mer om här.

Vanliga arter i djurens foder

Vitklöver: Trifolium repens, blommar: juni–sep, längd: 10–30 cm.

Cikoria: Cichorium intybus, blommar: juli–aug, längd: upp till 120 cm.

Käringtand: Lotus corniculatus, blommar: juni–juli, längd: upp till 70 cm.

Kråkvicker: Vicia cracca, blommar: juni–aug, längd: upp till 70 cm.

Kummin: Carum carvi, blommar: maj–juli, längd: upp till 90 cm.

Timotej: Phleum pratense, blommar: juli–okt, längd: upp till 100 cm.

Smakrikt kött av hög kvalitet
En av anledningarna till att vi gick över helt till gräsuppfödda djur, är den positiva effekten det har på köttkvaliteten. Den lagoma tillväxten i samklang med ett artrikt foder, ger ett saftigt, smakrikt och marmorerat kött. Vi kan prata oss varma om den positiva effekten gräsuppfödning har på djuren, miljön och näringen i köttet, men i slutändan måste det förstås också smaka gott. Och det gör det!

Bra balans mellan Omega-3 och omega-6

Det finns två typer av essentiella fettsyror, det vill säga fettsyror som däggdjurskroppen inte kan bilda själv. Detta gäller människor såväl som kor. Dessa är omega-3 och omega-6. Det krävs en balans mellan dessa fettsyror för att bland annat immunförsvaret ska fungera fullt ut.
Forskning har visat att nötdjur som inte äter spannmål och annat kraftfoder har en bra balans, mellan 1:1 till 1:4 mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6. Denna förändas snabbt så att det blir betydligt mer omega-6 i köttet så fort djuret får i sig även små mängder spannmål och balansen kräver sedan lång tid på sig att repareras.
Det har på många håll fokuserats mycket på omega-3 men människor behöver både omega-3 och omega-6, dock ungefär lika mycket av dem. I majoriteten av den kost vi äter idag är däremot omega-6 kraftigt överrepresenterat.

"Fleromättat fett, omega-3 och omega-6" (Livsmedelsverket, 2010)

Djuren äter mat vi inte kan äta

En annan fördel med gräsuppfödningen är att alla våra djur äter mat vi inte kan äta (gräs) på marker vi oftast inte kan odla människoföda på (betesmark). Mycket av djurens foder odlas dock på åkermark, men då gräset är en viktig del i den ekologiska växtodlingen för att binda näring i jorden och bryta ogräsföljden, är även detta ett klokt resursutnyttjande.


Biologisk mångfald

Korna och fårens bete och vall är ett viktigt bidrag till den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet samt att hålla mark öppen från egenväxning. I Sverige har vi förlorat stora mängder av vår betesmark, som idag är igenväxt slyskog. När djuren föds upp på gräs blir betet ett viktigt inslag i uppfödningen som bevarar och utvecklar våra betesmarker. Många av våra uppfödares djur betar strandängar, öar och utmarker som utan djurens hjälp hade varit både otillgängliga och artfattiga. Förutom de örter och gräs djuren stimulerar, så bidrar även de till förekomsten av växter ochpollinerare som också de är ett viktigt inslag i ett friskt ekosystem.


Friskare djur och lägre antibiotikaanvänding

Tack vare bra mat, luftiga stallar och mycket utevistelse håller sig våra djur friska, och antalet djur som behöver behandlas med mediciner håller sig mycket lågt. Antibiotika och annan medicinering får enbart ges om ett djur är sjukt, och efter behandling gäller en karenstid innan djuret får skickas till slakt. Då alla djur vi köper in är KRAV-certifierade följer vi KRAVs regelverk gällande medicinering, vilket innebär krav på ett stukturerat förebyggande hälsoarbete samt dubbel karenstid vid behandling. För antibiotikaanvändning i nötköttupfödningen ställer vi själva kravet på trippel karenstid innan slakt efter behandling. 

Regler för djurhållning - KRAV

Lagom tillväxt

En av de största anledningarna till att kor och får matas med kraftfoder är en tidseffektiv uppfödning. Kraftfoder gör att djuren växer snabbare och därmed tar färre månader från det att djuret är fött tills det kan slaktas. På Gröna gårdar tycker vi att uppfödningen får ta den tid det tar. En lagom tillväxt på grovfoder tycker vi ger ett smarikare, mer marmorerat och mörare kött, samt att vi är övertygade om att en helt grovfoderbaserad uppfödning är mer hållbar på lång sikt. Den nyttjar våra naturresurser på ett klokare sätt då djuren får äta mat de är skapta för och inte konkurrerar med oss om samma föda.

Vad äter djuren på vintern?

Då gräset enbart växer under sommarhalvåret fodras våra djur med ensilage, konserverat gräs, vintertid. Gräset till ensilage odlas på åker som kallas vallodling. Dessa skördas två till tre gånger. Skörden förvaras antingen inplastade i balar eller sammanpackat i plansilos där en naturlig ensileringsprocess sker när syret tas bort ur ekvationen. Inga tillsatser görs, utan det är den syrefattiga miljön och bakterierna i gräset som gör jobbet och en naturlig mjölksyrejäsning uppstår. Vilken lösning av ensilering en bonde väljer beror på en rad faktorer, som till exempel, hur långt det är mellan åkrarna och gården och vilka maskiner som finns. 
Då vi inte tillåter tillskott av kraftfoder som spannmål äter djuren uteslutande ensilage under vinterhalvåret. Det gör att ensilagets kvalitet blir viktig för djurens välbefinnande. Dessutom är vi övertygade om att ensilagets kvalitet och artrikedom påverkar köttkvaliteten och smaken, därför försöker vi ständigt lära oss mer om hur vallen ska odlas.

Är det KRAV-certiferat?
Ja. För oss är det ekologiska synsättet grunden i det vi gör. Alla gårdar vi köper in djur ifrån är KRAV-certifierade, vilket innebär att de uppfyller KRAVs regler för djuhållning och växtodling, samt att det finns en oberoende part som granskar varje enskild gård 1-2 gånger per år. Vi ställer också några ytterligare egna krav, som tillexempel 100 % gräsuppfödning, då KRAV bland annat tillåter 30 % kraftfoder i uppfödningen.

Minskad förekomst av EHEC

EHEC är en sjukdomsframkallande variant av e. coli. Den återfinns i magen och tarmarna hos framförallt kor och får och kan vid slakt kontaminera slaktkroppen och därmed köttet vi äter. Att drabbas av EHEC kan vara ett livshotande tillstånd och undviks enklast genom att upphetta ytan på köttet (eller hela köttet om det är malt) till minst 72°C vid tillagning. När djuren föds upp på enbart gräs och örter förbättrar det kornas mag- och tarmflora, vilket för att en bakterie som EHEC har svårare att få fäste. Viktigt är dock att påpeka att det är fler faktorer än diet som minimerar risken för EHEC, där både djurhälsa och framförallt slakthygien spelar stor roll.

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV