Gröna gårdar

Gräsuppfödda nötdjur ger kött med Omega-3

Jana Pickova på institutionen för livsmedelsvetenskap vid Sveriges Lanbruksuniversitet (SLU) i Uppsala har under hösten 2003 analyserat kött (ryggbiff, M.longissimus dorsi) och fett från djur som uteslutande har fötts upp på grönfoder (gräs). Analysresultaten visar att detta kött är betydligt rikare på omega-3 fettsyror än det som annars produceras i konventionell storproduktion (Wood et al 2004).

Med tanke på att kunskaper i human nutrition ger klara indikationer att omega-3 fettsyror i dag saknas i den västerländska dieten, ger varje bidrag via födan en positiv effekt. Vi vet att människans genetiska profil inte har ändrats under de gångna 40000 åren och att stora förändringar i födosammansättningen har ägt rum. Den västerländska dieten har några utmärkande drag, en ökning av totalt fett, mättat fett och omega-6 fettsyror på bekostnad av omega-3 fettsyror.

Viktiga fÖr nervsystemet
Dessutom finns det belägg för att C och E vitaminintag har minskat. Under evolutionen har omega-3 fettsyror funnits i kött, fisk och växter. Nya studier som bekräftar detta visar att mättat fett och omega-6 fett har ökat i vår föda, liksom transfettsyror i och med hydrogenerade fetter. Epidemiologiska studier liksom djurexperiment visar entydigt att omega-3 fettsyror, speciellt DHA är essentiella för nervsystemets utveckling hos för tidigt födda och på blodfettssänkande och inflammatoriska aspekter av omega-3 (Simopoulus, 1998). Dessutom medverkar dessa fettsyror till förebyggande av cardiovaskulära sjukdomar.

Det rekommenderade intaget av omega6/omega3 fettsyror ligger på en kvot av 1- 4:1, medan den nuvarande konsumtionen för det mesta ger en kvot betydligt högre, 10-20:1. Detta ger en indikation på att omega-3 fettsyror också hör hemma i terrestra system, så att både kött, mjölk och ägg skall bidra till omega-3 fettsyrors totala andel.

Resultaten av de hittills utförda analyserna överträffar förväntningarna. En undersökning av fettsyrasammansättningen i ryggmuskel har gjorts på djur från en besättning, året runt betande nötdjur. Djuren är korsningar av Aberdeen Angus, Hereford och Limousineras. Djur av tre kön har undersökts; ko (3 stycken), kviga (6 stycken) och stut (5 stycken). Muskel har homogeniserats och extraherats. Dessutom har fettvävnaden analyserats. Fettsyror har analyserats med GC och identifierats med hjälp av externa standarder.

I Tabell 1 framgår att kvoterna mellan omega-6/omega-3 fettsyror i det undersökta köttet är mycket närmare de rekommenderade, i jämförelse med konventionellt utfodrade nöt, (Simopoulus, 1998), se längst ner på sidan.

Kvoten omega-6/omega-3 ligger på ca 1.3 i det hittills analyserade materialet.

Bete och/eller utfodring med hö alternativt ensilage uppfyller väl de rekommendationer som idag finns på sammansättning av fettsyror för human nutrition. För att vidare undersöka hur detta påverkar de enskilda lipidklasserna, nämligen membranlipider (=fosfolipider) och lagringsfett (=triacylglyceroler) kommer ytterligare analyser att genomföras genom att separera lipidklasser och undersöka fettsyrasammansättning i dessa.

Fosfolipider har en biologisk funktion och sammansättning i den lipidklassen påverkar syntes av biologiskt aktiva substanser, som eikosanoider, prostaglandiner m.m. Därför är det ur djurens hälsoperspektiv väsentligt att också undersöka skillnaden mellan membranens sammansättning i betande respektive kraftfoderuppfödda djur av olika kön.

Mer vägledande data
I litteraturen finns data på andra besättningar och raser som kan vara vägledande som jämförelse idag (Wood et al. 2004), innan allt material som kommer att undersökas i denna studie finns framtaget. Man vet att både miljö, ras och kön, förutom dieten påverkar fettsyramönster i djurvävnader.

I en studie på två grupper av ren som dels har betat och som dels utfodrats med pellets har effekter på membranlipider varit mycket stora. De fritt betande hade en kvot mellan omega-6 /omega3 fettsyror på 2.2 medan de utfodrade hade kvoten 5.5. I lagerlipiden var detta ännu mer uttalat, kvoten på respektive grupp renar blev 1.9 mot 8.1 (Wiklund et al. 2001).

Med stöd av de erhållna resultaten är bedömningen att bete det vill säga gräs- och ensilagefoder dels producerar ett mycket sundare kött än kraftfoderuppfödning, dels förbättrar köttets hållbarhet och dels befrämjar djurens välbefinnande.

Dessutom håller detta produktionssätt våra landskap öppna och bevarar dagens kulturvärden för kommande generationer. Även Världsnaturfonden (WWF) stödjer detta produktionssystem.

Referenser

• Simopoulus, A.P. 1998. Overview of evolutionary of n-3 fatty acids in the diet. In: The return of n-3 fatty acids into the food supply . Editor: A.P.Simopoulus. World Review of nutrition and dietetics, 83: 1-11.
• Wiklund, E., Pickova, J., Sampels, S., Lundström, K. 2001. Fatty acid composition in M. longissimus lumborum, ultimate muscle pH values and carcass parameters in reindeer (Rangifer tarandus tarandus L) grazed on natural pasture or fed a commercial feed mixture. Meat Science 58: 293-298.
• Wood, JD., Richardson, RI., Nute, GR., Fisher, AV., Campo, MM., Kasapidou, E., Sheard, PR., Enser, M. 2004. Effects of fatty acids on meat quality: a review. Meat Science 66 (1): 21-32.

Tabell 1
Resultat av analyser på totalfett (i % av totala fettsyror) från olika grupper lösdriftsgående nötdjur

Artikeln är publicerad i Näringsråd & Näringsrön nr 2 - 2004