UPPFÖDARINTERVJU
Marie Larsson och Jimmy Holmgren, Enkullens gård
Marie Larsson bor tillsammans med sin familj på Enkullens gård som ligger i Kristinehamn strax öster om Karlstad. Gården som är Maries föräldrahem tog hon över 1999 och driver den nu tillsammans med sin sambo Jimmy Holmgren. Tidigare hade Maries far mjölkproduktion på gården, men med tanke på arbetsbördan valde Marie och Jimmy att lägga om till köttproduktion i samband med att de tog över. Förutom nöt som betar och håller efter markerna har de även ett tjugotal höns på gården.
Fakta: Enkullens gård
Uppfödare: Marie Larsson och Jimmy Holmgren.
Gårdsnamn: Enkullens gård.
Adress: Ulvsjö Ölme, 681 95 Kristinehamn.
Telefonnummer: 070-359 29 04.
Har brukat gården sedan: 1999.
Har levererat till Gröna gårdar sedan: 2009.
Djur: Nöt.
Antal: 100 dikor.
Raser: Simmeltal och Angus.
Mark: 100 ha betesmark och 230 ha brukad åker.
Mejl: enkullen@live.se
Hur kommer det sig att ni blev uppfödare, Marie?
Det är nästan som ett arv. Både jag och Jimmy är uppvuxna med jordbruk och 1999 tog vi över efter min far som haft mjölkproduktion. Eftersom det var en gammal ladugård med plats för 24 djur så skulle vi fått bygga om oavsett vad vi skulle ha satsat på, därför valde vi istället för mjölkproduktion att satsa på dikor. Vid starten arbetade både jag och Jimmy lite vid sidan om men nu arbetar vi heltid på gården, med undantag för den tid jag ägnar åt mitt uppdrag som förtroendevald i Landshypotek.
Vad tycker du bäst om med att vara uppfödare?
Att arbeta med djuren och samtidigt följa naturen genom årstidernas variation. På våren är det härligt att få släppa ut djuren på bete, men på hösten är det också väldigt skönt att få ta in dem igen. Under sommaren är det fantastiskt att få se hur djuren genom betet gör det vackert och fint i landskapet. Det är framför allt roligt lyckas föda upp fina djur och att få följa dem från det att de föds, eftersom det är en ganska lång uppfödningstid på två år är mycket som ska stämma. Det är särskilt roligt att leverera till Gröna gårdar eftersom kvalitetsbedömningen blir ett kvitto på att vi har lyckats.
Hur kommer det sig att ni valde att arbeta ekologiskt?
När min pappa blev sjuk i cancer tänkte jag mycket på hur han har arbetat och besprutat åkrarna. Då åkte han också runt i en sådan där gammal traktor utan bakruta. Vi bor ju ute på slätten i själva odlingslandskapet och jag tycker inte att det hör hemma med gifter och bekämpningsmedel här. Eftersom vi har både vall och djur fungerar det dessutom bra då vi kan använda stallgödsel till åkrarna, det blir som ett eget kretslopp.