Jan Karlsson, Bjällansås gård

När Jan tog över gården fanns bara en handfull suggor och mjölkkor. Gården fungerade lika mycket som kollektiv som lantbruk. Genom åren har verksamheten utkristaliserats till den nuvarande ekologiska nötdjursuppfödningen som är Bohusläns största. Djuren har flyttat från den gamla ladugården till luftiga vinterstallar och under sommarhalvåret är de spridda i beteshagar på hela Bokenäset och på norra Orust. 2001 var Jan med och bildade Gröna gårdar.

Fakta: Bjällansås gård

Uppfödare: Jan Karlsson.

Gårdsnamn: Bjällansås gård. 

Adress: Bjällansås gård 175, 451 96 Uddevalla. 

Brukat gården sedan: 1969. 

Levererat sedan: starten.

Djur: nöt. 

Antal: ca 700 st. 

Raser: främst korsningar av Aberdeen Angus och Hereford och några korsningar med Highland Cattle eller Fjällko.

Mark: 35 ha. 

Arrenderar: 465 ha.

Mejl: jan@gronagardar.se

Övrigt: var med och grundade Gröna gårdar.

Artikel: Den sista biffen © Magasinet Filter, feb/mars 2011. 

Filmklipp: Intervju i TV Väst.

Hemsida: bjallansas.se

Hur kommer det sig att du blev uppfödare?
En gammal tradition som jag fört vidare. Jag tog över djurhållningen. Bedriver man dessutom lantbruk som jag gör är djurhållning väldigt självklart. Jag trivs naturligtvis med djuren, det är svårt att tänka sig utan dem.
Det finns ett intresse av att utveckla landsbygden till något hållbart, typ 200 år. Där har nötboskap och får en självklar plats, och varför inte dessutom ett grönsaksland mitt i hagen eller åkern.
 

Vad tycker du bäst om med att vara uppfödare?
Det är aldrig långtråkigt. Vädret är på sätt och vis arbetsgivaren. Man följer med årstiderna och får hela tiden anpassa sig och göra det bästa av det. Man blir tvingad till att ta beslut vilket jag tycker om.
 

Varför har du så många olika raser?
Jordbruket har sedan konstgödseln och bekämpningsmedlens intåg på 50-talet styrts mot enfald. Jag tillämpar en avelsmetod som heter breddavel, som går ut på att skapa en frisk och bra ko, inte genom att fokusera på några enskilda viktiga egenskaper, utan genom att välja bort de egenskaper som jag absolut inte vill ha. Det som blir kvar då blir en mångfald av bra egenskaper.
 

På vilket sätt och varför är vallen så viktig för dig?
Det är någonting som börjar växa redan vid några plusgrader och ligger där och växer hela tiden så länge det är tillräckligt varmt och det finns ljus. När man plöjer och tvångsodlar är det långa tider då jorden ligger overksam och därmed utsatt för erosion och näringsläckage vilket inte är hållbart. Om man odlar ska det vara något som kan omvandla solens energi på bästa sätt. Vallen är nästan hela tiden verksam. Bara när man behöver lägga om vallen måste man röra jorden så på det sättet stör man ekosystemet minimalt. När man sedan måste odla något annat så är jorden väl förberedd för det. Jag vill också ha min vall så artrik som möjligt för ju artrikare, desto större potential.

DU KANSKE ÄR INTRESSERAD AV