Om vår gris

Det vanligaste i Sverige är att använda sig av en treraskorsning. Oftast är moderdjuret en korsning mellan Yorkshire och Lantras och fadern en renrasig Hampshire eller Duroc. Kombinationen av raserna ger en gris som är harmonisk, alerta djur som ger bra di, de håller sig friska och ger i slutändan ett marmorerat och mört kött. Alla dessa fyra raser är utvecklade och anpassade till en effektiv grisuppfödning med ett mört kött med lagom fettansättning, viss marmorering och god textur.

Grisparlör

Griskulting: nyfödd gris.

Smågris: Gris från födsel fram till avvänjningen efter cirka 5–7 veckor.

Gris: Gris mellan smågrisperioden fram till slakt. Benämningen slaktsvin används också.

Gylta: Hondjur som ännu inte fått griskultingar.

Sugga: Hondjur som har fått en eller flera kullar med griskultingar.

Galt: Könsmoget handjur.

Raser
Utöver tidigare nämnda raser finns ursprungsraser som Linderöd. Det är en robustare ras, bättre anpassad för utedrift, men har en betydligt långsammare uppväxt med ett större foderbehov. Köttet är mörkare, smakrikare och fibrerna något grövre. De kan också ha en högre fettansättning.

Yorkshire – kommer som namnet skvallrar om från grevskapet Yorkshire i norra England. Aveln av dessa påbörjades på 1800-talet och rasen fördes in till Sverige i slutet av det århundradet och har avlats på i Sverige tills början av 2000-talet. Rasen utvecklades för att ge storvuxna grisar med smakfullt kött, samt god tillväxt och måttlig fettansättning. Vit i färgen, lång kropp, öron som pekar upp och konkavt tryne.

Lantras – Har funnits sedan början av 1900-talet, och är en svensk ras. Numera är den inkorsad från Tysk och Dansk lantras. Den har en lång vit kropp, hög fruktsamhet men något lägre köttansättning.

Hampshire – Namnet till trots är detta en Amerikansk ras, som är känd för god köttkvalitet med lagom fettansättning. Den har dock något lägre fruktsamhet. Den är långbent och svart med ett vitt brett bang bakom bogen. Används oftas som faderras i avel.

Duroc – Amerikansk ras som också den ofta används som faderras. Den har god tillväxt, ger en hög köttprocent och ett gott kött av hög kvalitet, men har även den något lägre fruktsamhet än de svenska raserna. Brunröd och långbent, lik Hampshire i kroppsformen.

Linderöd – härstammar från Linderödsåsen & Hallandsåsen. Det är en härdig ras som växer bra även på något sämre foder, med långsam tillväxt. Köttet är smakrikt, ofta med riklig fettansättning.

Pigham – En treraskorsning framtagen under 80-talet bestående av en fader som är Hampshire och en moder som är Yorkshire och Lantras. Det är en av de vanligaste korsningarna i Sverige och ger en pigg och frisk gris med ett gott kött och lagom fettansättning. En piggham kan se ut som sin moder - vit - men även som sin Hampshirefader - svartvit. Oftast är de en salig blandning av en vit bas med en stor variation av svarta prickar, fläckar och områden

Mangalitsa – Ursprungsras från Ungern. Kända för ett mycket smakrikt, mörkt och gott kött med hög fettansättning. Växer betydligt långsammare än de moderna raserna, med en slaktålder på 12–15 månader jämfört med cirka 5–7 månader. Är kompaktare i kroppen och har en karakteristisk ullig päls.

Kön

När det gäller griskött görs ingen skillnad på hon- och handjur, precis som med lamm. Skillnaden med gris är att hangrisarna kastreras, då annars köttet riskerar att få en galtsmak. Vid all kastrering ges bedövning och smärtlindring.

Köttkvalitet

Vi har valt att börja arbeta med det vi idag i Sverige förknippar med vanligt griskött. Det har bedrivits en målinriktad avel och kunskapsutveckling i branschen som göra att raserna som finns ger en hög köttkvalitet vid rätt uppfödning och tillgodogör sig foder på ett effektivt sätt. Köttet är relativt ljust, mört, med måttlig fettansättning och ibland även marmorering. För att få fram en rik och fyllig smak med dessa grisar, ligger fokuset på att ge dem ett gott liv och bra foder, där vi ställer krav på obegränsad tillgång av grovfoder samt god kunskap om grisens kraftfoder.

Vi följer, som med alla djur vi köper in, köttkvaliteten, där våra styckare gör en helhetsbedömning av varje individ som kommer in till vårt styckeri. Denna informationen använder vi sedan i vidare kontakt med uppfödaren och utvecklingen av vårt och deras arbete.

Har du frågor, tankar, önskemål, feedback eller idéer om köttkvalitet och uppfödning är du alltid välkommen att höra av dig till oss.

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV