Martin & Gun Ragnarsson, Kärragärde

Hur kommer det sig att ni blev uppfödare?
Martin är elektriker från början medan Gun redan på mellanstadiet visste att det var bonde hon skulle bli.
– Efter studenten från gymnasiet i Göteborg arbetade jag med nötproduktion och senare mjölkproduktion. Jag gick lantbruksskola och arbetade sedan med mjölkproduktion igen. Jag hade 6 suggor 1986 och tyckte det var så roligt att arbeta med dem, jag hade verkligen hittat ett djur som passade mig. Vi köpte Martins föräldrahem 1990 och sedan dess har fokus alltid varit att producera kött så naturligt som möjligt för både djuren och miljön.

Har produktionen alltid varit ekologisk?
Vi blev certifierade 2008, men vi har sedan starten 1990 byggt vår verksamhet utefter grisens naturliga beteende och lade grunden redan från start för att vi skulle arbeta ekologiskt. Vi föder själva upp alla smågrisar och följer dem från födsel till slakt och har alltid haft djuromsorg och grisen naturliga beteende i fokus. Vi ville från början syssla med hållbar produktion, så när vi väl satsade fullt ut var det inte mycket mer arbete för att bli fullvärdigt ekologiska än att bygga uterastgårdarna för grisarna. Gällande växtodlingen blev det betydligt större skillnad.

Vad är det bästa med att vara uppfödare?
Det är så fantastiskt roligt att arbeta med djur. Att arbeta efter det naturliga kretsloppet och att odla ekologiskt är verkligen en härlig utmaning. Vi kan inte jobba med hängslen och livrem, vi kan inte bara göra om direkt om det blir fel och inte heller fuska. Vi måste göra allting vid rätt tillfälle och följa naturens gång. Vi vill verkligen jobba med naturen istället för mot. Vi vill ta hänsyn till grisarna och jobba utifrån deras premisser. Det ska kännas rätt i själen, man ska följa sitt hjärta. Vi är inte intresserade av snabba fixar och pengar har heller aldrig styrt för oss, utan det ska kännas rätt och vårt arbete ska alltid hålla hög kvalitet, varje dag, året runt.

Vad har ni för framtidsplaner?
Vi vill att hela verksamheten ska bli så resurseffektiv som möjligt, exempelvis gällande energiförbrukning, förhindrande av spill och förbrukande av material. För energin är vi redan ganska långt fram, vi har börjat köra med HVO på alla egna maskiner och genom solceller på det nya slaktgrissstallet samt gårdbaserat vindkraftverk på tomten är slaktgrisarnas område självförsörjande på energi. Vi skulle gärna vilja ha solenergi på huvudfastigheten i framtiden och det vore fint att få tillgång till mer mark så vi kan bli så nära självförsörjande det går.