Det finns många fördelar med gräsbetskött. Våra djur lever under ursprungslika förhållanden, de betar fritt och äter det de är gjorda för; gräs, klöver, maskrosor och andra örter som finns i beteshagen. På vintern fodras de uteslutande med ensilage, som är mjölksyrat gräs. Detta gör att de växer upp långsamt och köttet hinner utveckla en rik och fyllig smak, samtidigt som det blir välmarmorerat och därför naturligt mört. Dessutom finns det ett antal andra fördelar, som du kan läsa mer om här.
Smakrikt kött av hög kvalitet
En av anledningarna till att vi gick över helt till gräsuppfödda djur, är den positiva effekten det har på köttkvaliteten. Den lagoma tillväxten i samklang med ett artrikt foder, ger ett saftigt, smakrikt och marmorerat kött. Vi kan prata oss varma om den positiva effekten gräsuppfödning har på djuren, miljön och näringen i köttet, men i slutändan måste det förstås också smaka gott. Och det gör det!
Bra balans mellan omega-3 och omega-6
Omega-3 och omega-6 är två essentiella, fleromättade fetter, som kroppen inte kan bilda själv. De behövs bland annat för att kroppen ska kunna bygga upp och reparera celler. Forskning har visat att nötdjur som inte äter spannmål och annat kraftfoder har en betydligt högre andel omega-3 fettsyror i köttet. De har en balans mellan omega 3 och omega 6 som är 1:1 till 1:4. Motsvarande kraftfoderuppfött djur kan ha en kvot upp till 1:25. Kvoten förändras snabbt vid även små mängder spannmål och balansen kräver sedan lång tid på sig att repareras.
Då våra djur föds upp uteslutande på gräs, kan vi också stoltsera med ett högt omega 3 innehåll, då både KRAV-märkt och konventionella djur ges kraftfoder.
"Fleromättat fett, omega-3 och omega-6" (Livsmedelsverket, 2010)
Djuren äter mat vi inte kan äta & vårdar jorden
En annan fördel med gräsuppfödningen är att alla våra djur äter mat vi inte kan äta (gräs) på marker vi oftast inte kan odla människoföda på (betesmark). Mycket av djurens vinterfoder odlas på åkermark. Gräset (vallen) är en mycket viktig del för markhälsan i den ekologiska växtodlingen, för att binda näring i jorden och bryta ogräsföljden. Många av våra gårdar odlar även spannmål och grönsaker för humankonsumtion, där djurens bidrag till markens hälsa gör växtodlingen bättre.
Biologisk mångfald
Korna och fårens bete och vall är ett viktigt bidrag till den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet samt att hålla mark öppen från egenväxning. I Sverige har vi förlorat stora mängder av vår betesmark, som idag är igenväxt slyskog. När djuren föds upp på gräs blir betet ett viktigt inslag i uppfödningen som bevarar och utvecklar våra betesmarker. Många av våra uppfödares djur betar strandängar, öar och utmarker som utan djurens hjälp hade varit både otillgängliga och artfattiga. Förutom de örter och gräs djuren stimulerar, så bidrar även de till förekomsten av djur, som insekter och pollinerare, som också de är ett viktigt inslag i ett friskt ekosystem.
Friskare djur och lägre antibiotikaanvänding
Tack vare bra foder, luftiga stallar och mycket utevistelse håller sig våra djur friska, och antalet djur som behöver behandlas med mediciner håller sig mycket lågt. Antibiotika och annan medicinering får enligt svensk lag enbart ges om ett djur är sjukt, och efter behandling gäller en karenstid innan djuret får skickas till slakt. Då alla djur vi köper in är KRAV-certifierade följer vi KRAVs regelverk gällande medicinering, vilket innebär krav på ett strukturerat förebyggande hälsoarbete samt dubbel karenstid vid behandling. För antibiotikaanvändning i nötköttsuppfödningen går vi steget längre och ställer krav på trippel karenstid innan slakt efter behandling.
Regler för djurhållning - KRAV
Lagom tillväxt
En av de största anledningarna till att kor och får matas med kraftfoder är en tidseffektiv uppfödning. Kraftfoder gör att djuren växer snabbare och därmed tar färre månader från det att djuret är fött tills det kan slaktas. På Gröna gårdar tycker vi att uppfödningen får ta den tid det tar. En lagom tillväxt på grovfoder tycker vi ger ett smarikare, mer marmorerat och mörare kött, samt att vi är övertygade om att en helt grovfoderbaserad uppfödning är mer hållbar på lång sikt. Den nyttjar våra naturresurser på ett klokare sätt då djuren får äta mat de är skapta för och inte konkurrerar med oss om samma föda.
Vad äter djuren på vintern?
Då gräset enbart växer under sommarhalvåret fodras våra djur med ensilage, konserverat gräs, vintertid. Gräset till ensilage odlas på åker som kallas vallodling. Dessa skördas två till tre gånger. Skörden förvaras antingen inplastade i balar eller sammanpackat i plansilos där en naturlig ensileringsprocess sker när syret tas bort ur ekvationen. Inga tillsatser görs, utan det är den syrefattiga miljön och bakterierna i gräset som gör jobbet och en naturlig mjölksyrejäsning uppstår. Vilken lösning av ensilering en bonde väljer beror på en rad faktorer, som till exempel, hur långt det är mellan åkrarna och gården och vilka maskiner som finns.
Då vi inte tillåter tillskott av kraftfoder som spannmål äter djuren uteslutande ensilage under vinterhalvåret. Det gör att ensilagets kvalitet blir viktig för djurens välbefinnande. Dessutom är vi övertygade om att ensilagets kvalitet och artrikedom påverkar köttkvaliteten och smaken, därför försöker vi ständigt lära oss mer om hur vallen ska odlas.
Är det KRAV-certifierat?
Ja. För oss är det ekologiska synsättet grunden i det vi gör. Alla gårdar vi köper in nötkreatur och lamm ifrån är KRAV-certifierade, vilket innebär att de uppfyller KRAVs regler för djurhållning och växtodling, samt att det finns en oberoende part som granskar varje enskild gård 1-2 gånger per år. Vi ställer också några ytterligare egna krav, som till exempel 100 % gräsuppfödning, då KRAV bland annat tillåter 30 % kraftfoder i uppfödningen.
Är Gröna gårdars kött naturbeteskött?
Både ja och nej, då definitionen av naturbeteskött är väldigt varierande. Certifierat naturbeteskött innebär att korna måste beta halva betesperioden på naturbetesmark med särskilda värden – det uppfyller inte alla våra uppfödare. Vissa av våra uppfödare har liten andel naturbetesmark, andra har nästan bara naturbetesmark. Totalt sett som grupp betar våra uppfödares djur halva tiden naturbetesmark. När djuren inte betar på naturbetesmark så betar de ofta på mark är klassad som åkermark. Naturbetesmark kallas mark först när den inte varit plöjd på 20 år. Att beta åkermark är också viktigt. Det bidrar till att marken används på ett sätt som skapar en friskare matjord och rikare biologisk mångfald i landskapet.
