Magdalena Cavallin bor och verkar tillsammans med sina föräldrar Samuel och Stella och sina två yngre syskon Emanuel och Teresa på gården Kored i byn Alboga strax utanför Ljung. Familjen, som är katoliker, har förutom djur och växtodling en egen liten kyrka, St. Pauli, på gården. Redan 1989 anslöt de sig till KRAV och började arbeta helt ekologiskt. Magdalena har studerat både biologi, historia och etologi sen gymnasiet och det är tjusningen med livet på landet tillsammans med hennes intresse för djur som nu fått henne att börja arbeta som jordbrukare på heltid.
Magdalena, hur kommer det sig att du blev uppfödare?
Mina föräldrar har varit bönder sen 1970-talet, då bodde de på en gård på Gotland och hade både mjölkkor, grisar, hästar och hönor innan de köpte den här gården och flyttade hit. Far och mor började med mjölkkor även här men hade sedan ett längre ett uppehåll med djuruppfödningen och koncentrerade sig då på växtodling. Under 1990-talet startade de upp igen med Highland Cattle men då i liten skala. Det var egentligen 2008, när min yngre bror Emanuel blev nyfiken på jordbruk, som de startade upp ordentligt igen. Då Emanuel ville satsa helt på nötkreatur tog jag över hans får. Med tiden bestämde sig Emanuel för att studera och då började jag arbeta mer målmedvetet på gården för att avlasta mina föräldrar, jag tycker väldigt mycket om djuren och ville att vi skulle behålla dem. Jag trivs med livet på landet och jag tror att det är detta livet mina föräldrar också har fastnat för. Jag har tidigare studerat på distans och arbetat extra inom vården för att kunna kombinera försörjningen och gårdslivet, men nu har jag sagt upp mig från mina övriga arbeten för att kunna bli bonde på heltid.
Du startade med får, hur kommer det sig att du har övergått till nöt?
Jag försökte med får först men det är svårt för fåren att konkurrera med korna, fåren har jag numer bara på en småskalig nivå. Får är mycket mer arbetsintensivt, det är svårt med stängslingen men det är också problem med byggnaderna, fåren tar mycket mer plats i förhållande till sin storlek tillskillnad mot nöt. Däremot är hanteringen av korna både svårare och farligare. Ett framtidsprojekt är att kunna kombinera bägge delarna i större utsträckning.
Vad är det bästa med att vara uppfödare?
Man har aldrig tråkigt, det är så varierat. Ingen dag är den andra lik. Men framförallt är det närheten till djuren och naturen, jag mår bra av att bara sitta och titta på djuren, prata med dem och se till att de mår bra. Det är roligt att få följa djuren, få se dem växa. Även om det inte alltid är lätt så är livet som uppfödare en kombination av alla mina intressen.
